Kungahuset

Jag läste i tidningen igår om en man som blev upprörd över att någon kvinna hade Niat kronprinsessan på hennes födelsedagsfirande i SVT. Själv blir jag upprörd över att dessa firanden ens sänds i tv. Jag tycker synd om kronprinsessan som måste sitta en hel kväll iförd någon fjantig folkdräkt så hon ser ut som någon fjolla från artonhundratalet. Hon sitter där tillsammans med hennes familj; Kungen som knappt skrattar till skämt, drottningen som skrattar till skämten, men som sannolikt inte vet vad de säger. Det måste finnas tusen roligare saker för henne att göra på sin trettioårsdag än att sitta på en tron på en fotbollsplan i Borgholm. Det värsta av allt är dock att det känns så fejkat; hur många i Sverige bryr sig de facto om detta? i mina ögon, inga. Jämför med Danmark, där hela landet typ stannar upp så fort en prins eller prinsessa föds och dop med mera sändes live i tv. Där känns det äkta + att inget sker med massa larviga krussiduller. Det enda som gjorde mig glad över årets firande var att det inte var Ingela Bolme-Börjefors som var programledare.